Öronbarnet Samuel

Samme har spräckt trumhinnan två gånger hittills i år. Så nu äter han antibiotika igen och väntar på tid hos en öronläkare, eftersom han spräckte den två gånger under hösten också.

Det är en tuff tid i familjen Reinius, så himla mycket sjukdomar att det blir svårt att orka eller hinna med annat. Just nu är Albin, Krister och Samuel alla febriga och hostiga, medan jag bara är extremt trött. Ute är det snöstorm, men vi håller oss inne. Det blir mycket läsning, Lego, sjunga och förstås skärmtid som skulle vara all tid om ungarna fick bestämma. Nu är ju os slut men blev en hel del längdskidor med Albin, vi köpte faktiskt ett par till honom samma dag som senaste sjukdomen bröt ut så han har inte testat dem än.

Här ovan är min plan att lära barnen dansa till Beyoncé, förskolan lär dem ju tyvärr saker som melodifestivalen. Men går ändå okej, även om Samuel förstås gillar babblarna och bolibompa bäst. Dags för honom att krya på sig, och våren att börja anlända!

Gulliga ungar mitt i vintern

Jag har inte så mycket nytt att berätta. Men jag insåg igår varför jag ändå vill fortsätta uppdatera bloggen. Det är nämligen väldigt roligt att gå in på inlägg från ett, två, tre och fyra år sedan och se hur livet var då. Så jag fortsätter ett par år till! Vi har varit sjuka, magsjuka till och med men det är över nu. Den här helgen har vi verkligen tagit det lugnt. Åkt pulka i lekparken, jag vet att det ser sorgligt ut med så lite snö men det är vad vi har att tillgå här tyvärr!

Sedan har vi hängt mycket hemma, Samuel leker mycket med böcker nuförtiden, allt som är musik är också kul. Albin leker mycket med Lego, film och böcker är också kul.

Det är så skönt att renoveringen är klar men vi hinner inte riktigt komma i ordning. Barnen tar extremt mycket tid och energi men det är ett lyxproblem intalar jag mig, så kul att bara umgås med dem. Förutom när man ska laga middag samtidigt. Idag har Krister gjort köttbullar, nu till veckan börjar jag en ny kurs och på fredag ska vi gå på bio. Spännande tider!